dom som kalla sig vänner 2 dec 2005
Där stog dom,
som tog din vänskap förgivet
dom som inte var berädda,
att sträcka ut sin hand och hålla kvar,
när du var påväg att tappa taget.
Som inte insåg,
att du blott har en vilsen rädd sjärl.
Som aldrig fans där,
när du som mest behövde.
Dom som blev osynliga,
såfort tårar rullar på din kind.
Som glömde bort dig,
när din väg bestog av kilometer av problem.
Där stog dom,
som du alltid trott du kunde lita på.
Om du skulle släppa taget,
skulle aldrig deras händer dra dig tillbaka.
Du skulle bli ett minne blott,
som ingen komihåg hur du försvann.
som tog din vänskap förgivet
dom som inte var berädda,
att sträcka ut sin hand och hålla kvar,
när du var påväg att tappa taget.
Som inte insåg,
att du blott har en vilsen rädd sjärl.
Som aldrig fans där,
när du som mest behövde.
Dom som blev osynliga,
såfort tårar rullar på din kind.
Som glömde bort dig,
när din väg bestog av kilometer av problem.
Där stog dom,
som du alltid trott du kunde lita på.
Om du skulle släppa taget,
skulle aldrig deras händer dra dig tillbaka.
Du skulle bli ett minne blott,
som ingen komihåg hur du försvann.
© Popcorn Kaz'andra
Kommentarer
Trackback